Hur ska jag vara för att ni ska acceptera mig? Vad är det jag gör fel som gör att ni kan behandla mig såhär? Vad utger jag för nått för att jag ska bli kränkt av dom jag älskar och beundrar mest? Jag försöker vara så perkfet jag bara kan med er, men jag är för snäll. Och det utyttjar dom flesta med mig. Dom tror jag ställer upp på allt. Och när jag inte gör de, så gör jag fel? Jag har provat alla sätt för att se om det blir någon ändring. Men icke, inget förändras. Min "bästa" vän, jag vet inte vad som hänt. Men nått är fel. Vad gör jag för fel? Hur ska jag vara för att vara den perfekta "vännen" för dig? Hur ska jag säga, hur ska jag göra, hur ska jag fungera? För att du ska kunna vara med mig på samma sätt som förr? Jag har ingen att prata med mer, han jag älskade mest av allt i 2 år lyssnar inte. Han vill inte lyssna, han vill inte förstå och han vill inte finnas där för mig. Så det kan ryka! Min bästa vän genom tiderna och jag glider isär.jag älskar dig. Jag och min nuvarande vän kan inte umgås utan att jag gör fel. Alla som överhuvudtaget säger att "jag finns här för dig, när du vill, jag älskar dig" BULLSHIT! visa det isåfall istället, jag kan åka sent på kvällarna för att komma och enbart finnas där för er. Men vad gör jag för att inte få känna samma sak som er? Det var längesen jag verkligen kände att jag betydde nått för någon. Jag pratar med mig själv, men jag vet inte svaren på vad jag frågar. Jag kan inte öppna mig för någon annan. Jag försvinner i mitt skal. En person har förstört mig. Det var nästan ett år sen jag mådde riktigt bra, då jag förlorade min andra del. Och när man hela tiden blir påmind om vad man gjort för fel, det är alltid MITT fel. Och jag tar åt mig det, för jag vill inte bråka. Så alla vet att dom kan skylla på mig. " det var just det här som gjorde att jag lämnade dig" mm.. tack för påminelsen! du var den ända jag älskade, men du bara sparkar på mig..