Jag trodde inte jag skulle förlora min närmsta vän genom ett missförstånd och småtjaffs.
Jag trodde inte att hon bara kunde gå iväg och lämna mig kvar.
Och sedan bara skita i en när man försöker, och sen bara skita i en.
Är du då min vän? Det känns inte som de, om man bara slänger bort nåting pga det
så betyder det inte så mycket att du vill ha mig som vän. Men isåfall var det ett dåligt sätt
att säga upp allting på.
Jag är så otroligt ledsen att jag sa som jag gjorde, men jag hann inte prata klart.
Jag sa allting fel och dessvärre tog du det hårt.  Förlåt.
Men jag vet inte hur många gånger jag ska behöva säga de föränn du ska kunna förlåta mig för en sån sak.
Vi båda gjorde fel, men istället för att inte prata om de, ska vi då skita i allt vi haft?
Det känns bara fel att förtränga det, du betyder så otroligt mycket för mig.
Du är min närmsta vän! Och det går inte en dag utan att jag saknar dig.
Eftersom du inte vela prata med mig när jag ringde, borde jag ringa igen då?
Nu vet du att jag inte har gett upp allt, jag saknar dig. Den här skitsaken kommer inte gå mig att inte vilja vara din vän.
Men om det är så för dig, så har du ljugit om vilken bra vän jag vart, och alla gånger du sagt att du älskar mig.
Men jag vet att du inte ljugit, jag vet att du talat från hjärtat. Så låt oss lägga allt bakom oss, detta missförstånd och allt som blev till en sån stor grej. förlåta varandra, för det är väl de vänner gör?

du vet absolut vem du är.. jag älskar dig min vän.

saknar min kusinvitamin!

Hur ska jag vara för att ni ska acceptera mig? Vad är det jag gör fel som gör att ni kan behandla mig såhär? Vad utger jag för nått för att jag ska bli kränkt av dom jag älskar och beundrar mest? Jag försöker vara så perkfet jag bara kan med er, men jag är för snäll. Och det utyttjar dom flesta med mig. Dom tror jag ställer upp på allt. Och när jag inte gör de, så gör jag fel? Jag har provat alla sätt för att se om det blir någon ändring. Men icke, inget förändras. Min "bästa" vän, jag vet inte vad som hänt. Men nått är fel. Vad gör jag för fel? Hur ska jag vara för att vara den perfekta "vännen" för dig? Hur ska jag säga, hur ska jag göra, hur ska jag fungera? För att du ska kunna vara med mig på samma sätt som förr? Jag har ingen att prata med mer, han jag älskade mest av allt i 2 år lyssnar inte. Han vill inte lyssna, han vill inte förstå och han vill inte finnas där för mig. Så det kan ryka! Min bästa vän genom tiderna och jag glider isär.jag älskar dig. Jag och min nuvarande vän kan inte umgås utan att jag gör fel. Alla som överhuvudtaget säger att "jag finns här för dig, när du vill, jag älskar dig" BULLSHIT! visa det isåfall istället, jag kan åka sent på kvällarna för att komma och enbart finnas där för er. Men vad gör jag för att inte få känna samma sak som er? Det var längesen jag verkligen kände att jag betydde nått för någon. Jag pratar med mig själv, men jag vet inte svaren på vad jag frågar. Jag kan inte öppna mig för någon annan. Jag försvinner i mitt skal. En person har förstört mig. Det var nästan ett år sen jag mådde riktigt bra, då jag förlorade min andra del. Och när man hela tiden blir påmind om vad man gjort för fel, det är alltid MITT fel. Och jag tar åt mig det, för jag vill inte bråka. Så alla vet att dom kan skylla på mig. " det var just det här som gjorde att jag lämnade dig" mm.. tack för påminelsen! du var den ända jag älskade, men du bara sparkar på mig..